fredag 6 december 2013

Etnicitet, språk, religion, hudfärg

Jag hade tänkt att skriva lite om den diskrimmingeringen som sker mot folk som t.ex med annan etnicitet, utövar en annan religion eller har en annan hudfärg. Man brukar snacka om hur alla har det jättebra i Sverige och rasismen inte alls är stor men är det egentligen så? Hur vet vi egentligen var rasismen befinner sig och vad är rasism, var går gränsen? 

Allt detta ska ni få läsa om men först vad är etnicitet? Jo, att tillhöra en etnicitet är att tillhöra en folkgrupp. Man ska inte blanda ihop etnicitet med nationalitet eller vilken religion man utför men hur man känner sig. Det handlar ofta om vilken kulturell och historiks tillhörighet man känner. Det finns många olika folkgrupper exempelvis: kurder, zigenare, judar. Jag har tänkt mig att jag ska blanda lite och skriva och mer än bara etnictet, etnicitet är bara en del av denna texten. 

Vad säger lagarna? 
"Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt" detta är klippt ur de mänskliga rättigheterna som är grunden för alla Sveriges lagar, men vad säger den oss egentligen? Det står ju att alla ingen ska särbehandlas och att alla har samma rättigheter men är det verkligen så? Jag menar det sker så mycket olika konflikter i hela världen som ofta starta med att någon tycker att en religion är bättre än en annan eller att ens språkkunnighet eller hudfärg ska göra en bättre eller sämre. Lag en står klart och tydligt men problemen sker hos alla individer. Om man inte träffar människor från andra folkgrupper är det väldigt lätt att man skapar uppfattningar innan, fördomar. Man kan också plocka upp olika sorters fördomar som man hör och detta kan leda till rasism. 

Konkreta exempel 
Man kan bli diskriminerad på många olika ställen om man har annan etnisk bakgrund, kan ett annat språk, har en annan hudfärg eller utövar en annan religion. Jag blev ombed att skriva om konkreta exempel och gick in på diskrimineringsombudsmanen och hittade ett exempel som faktiskt blivit anmält. "En romersk kvinna hittade en bostad åt sig och sina två barn på Blocket. Hon tittade på lägenheten, bestämde att hon ville ha den och skrev på hyreskontraktet. Hon betalade även hyran i förskott och fick nycklarna till lägenheten. Dagen därpå ångrade sig hyresvärden och sa upp hyreskontraktet. Som skäl för att agerade angav han att granarna inte ville att hon skulle bo där, eftersom hon är zigenare". Det är diskriminerings- ombudsmannens sidas exakta ord för vad som hänt. Detta är något som inte är ovanligt även här i Sverige och det gäller inte bara bostäder. Det kan vara jobb och man kan bli nekad inträde. 

Det finns även något som kallas för vardagsrasism. Vardagsrasism är då man skämtar eller utalar sig som en rasist gör fast i vardagen. Det som är problemet med den sortens rasism är att ingen tar lika illa upp. Det kan också vara när någon säger, oj, vad bra svenska du talar, i förvånad ton . Det kan även vara de tillfällena då man skrattar åt orden: kurd, turk, neger osv. Man kan bara ändra på detta på ett sätt, att lära ut att folk kan ta illa upp. 

Hur kan vi ändra på detta utan att ändra på lagarna? 
Det första jag kommer att tänka på är faktiskt två personer. Den första är Nelson Mandela och den andra King Martin Luther.

Nelson Mandela var en av de fredskämparna som gjorde allt för att förändra situationen för alla de svarta i Sydafrika. Det var på 1940 - talet då apartheid systemet användes för att skilja svarta och vita åt så mycket som möjligt. Svarta fick inte sitta på de bänkar som var reserverade åt de vita. De fick inte gå på samma toaletter och fick inte åka samma bussar. Nelson Mandela började med att bryta dessa regler och gå in på de toaletterna han inte fick och sitta på de bussa och bänkar han hade förbjudits att sitta på. Han var medlem i ANC och de kämpade för de svartas rätt men ACN förbjöds i Sydafrika. När de fredliga protesterna inte fungerade startade Nelson Mandela en militär avdelning på ANC och greps 2 år senare och fängslades. Hela 28 år senare friades han när presidenten insåg att svarta och vita bör samarbeta. 1993 fick Nelson Mandela nobel fredspris tillsammans med den dåvarande presidenten F.W de Klerk. När han frisläpps fortsatte han kampen som ANC:s ledare och blev president år 1994. Nelson Mandela 

Matin Luther King då? Vad gjorde han? Martin Luther King var en amerikans präst som kämpade för de svartas USA. Slaveriet hade redan avskaffats men många svarta ansågs inte medborgare fullt ut och hade inte samma rättigheter. Att de inte fick rösta och gå på samma skolor är bara två exempel av många. Martin Luthers King sätt att bekämpa apartheid var genom olydnad. Han ville inte ta till våld och han mål var försoning. Att svarta och vita skulle kunna samarbeta och leva som "bröder och systrar" en dag. Året 1963 lede han en enorm demonstration med 250 000 svarta genom Washington. Han tog emot nobels fredspris 1964. Martin Luther King är känd för sitt tal som han höll under demonstration 1963, I have a dream. 

Så vad har dessa frihetskämpar för likheter? Jo, de båda förändrade länderna genom att informera fler människor och försökte att lösa konflikterna utan våld. De var helt vanliga människor som fått nog och bara ville se till att alla människor blev behandlade på samma sätt. Detta började kanske med små gester och de ändrade inte på lagarna i början men de dem gjorde förändrade världen för alltid. Jag säger inte att vi alla ska gå ut på gatan och demonstrera eller offra 28 år av våra liv i fängelse men vi kan alltid försöka att informera så många som möjligt och fortsätta på de som Nelson Mandela och Martin Luther King påbörjat.  

Med det sagt så vet jag att det inte är många som vet någonting om de problemen. Det som jag och andra tycker är uppenbart är helt okända för andra. Jag har skrivit mycket om att det är viktigt att informera många och att folk får veta att deras och många andras fördomar inte är sanna men var ska vi få lära oss? Jag tycker själv att det är väldigt viktigt att man lär sig mycket i skolan. Att alla har lika värde och att ingenting ska leda till att vi blir särbehandlade. Det är också väldigt viktigt att man lär ut om världens orättvisor men det är många annser att det inte är skolans skyldighet. Hur kommer det bli i framtiden? Det vet jag inte men jag kan liksom du hålla tummarna och hoppas.