fredag 13 mars 2015

Frågor om tinnitus

1. Vad tror man händer i örat vid tinnitus?
Svar: Det finns inget exakt svar men en teori är att hårcellerna i örat sänder falska signaler till hjärnan, ljud som inte faktist finns.

2. Hur kan tinnitus låta för den som är drabbad?
Svar: Tinnitus kan uppfattas olika, som svaga sus som bara uppfattas väldigt tyst. Ringningar och/eller störande ljud som kan störa i det dagliga livet. Eller som starka ljud som leder till koncentrations -och sömnproblem.

3. Förutom att man hör ljud kan man också ha andra besvär när man är drabbad av tinnitus. Ge exempel!
Svar: Ett vanligt besvär är hyperacusis vilket är ljudöverkänslighet. Hög musik kan bli obehaglig att lyssna på och vardagliga ljud kan vara besvärande. Man kan också tappa förmågan att skilja på ljud. Ord flyter samman, ord och bakgrundsljud flyter ihop eller man hör inte var folk säger om det är en massa andra ljud i bakgrunden.

4. Ge några exempel på situationer då örat blir utsatt för ljud som kan orsaka tinnitus!
Svar: Det händer att man får tinnitus om man utsätts för starka ljud och vistas med höga ljudvolymer under en längre tid. Det kan vara på konserter, diskotek och ravepartyn - och är tyvärr inte ovanligt. Vi utsätter också oss själva för höga volymer på fritiden i form av musik. Man kan också få tinnitus om man utsätts för ett högt ljud vid ett tillfälle. T.ex rungångar, nyårs- smällare.  

5. Ge några exempel på andra saker som också kan orsaka (eller förvärra) tinnitus!
Svar: Det finns olika saker som kan förvärra tinnitus t.ex läkemedel, stress, koffein, trötthet, alkohol. 

6. Titta igenom och läs om de olika hörselskydden som beskrivs. Vilket hörselskydd skulle du välja att ha med dig om du t ex skulle gå på en konsert där du misstänkte att ljudnivån kommer att bli mycket hög? Vilket skulle du använda om du hade ett bullrigt arbete?
Jag skulle vilja ha med mig musikproppar om jag skulle till en konsert då ljudet skulle dämpas men inte stängas ute och ljudet skulle inte förvrängas lika mycket som med andra öronproppar. 

Om jag hade ett bullrigt arbete skulle jag använd hörselkoppor då de enligt mig är bekvämare än öronproppar och om man jobbar med något bullrigt måste man ha på sig dem under längre tid och ofta. De används dessutom mycket i industrin så det funkar bra. 

7. Vad betyder förkortningen dB?
Svar: dB är en förkortning för decibel som är enheten för ljud.

8. Med hur många dB ökar ljudstyrkan om ljudet blir dubbelt så starkt?
Svar: 3 dB

9. Redogör för fyra olika fakta om ljud, örat och dB som man kan hitta på den sidan som heter ”Skador”!
1. Man ska vara försiktig med ljudnivåer då ljud är farligt långt innan man känner obehag i öronen men smärtgränsen går vid 125 dB. 

2. Gränsen för ljudnivån på arbetsplatser man är på i 8 timmar/dag är 85 dB i Sverige och man ska inte jobba mer än 8 timmar/dag i dessa förhållanden. 

3. Enligt lag är du skyddad mot för höga ljudnivåer på arbetsplatser men på fritiden får du skylla dig själv. 

4. Ljud är som radioaktivstrålning. Om du utsätts för låga mängder märker du inte av något men du har fortfarande blivit utsatt och om det händer många gånger kan du ta skada. Om du kommer i kontakt med mycket radioaktivstrålning på en gång kan du också ta står skada. Desamma gäller ljud. 

10. Är starkt ljud som man gillar (t ex musik) mindre farligt än ljud som man helst inte vill höra på, t ex från en maskin eller trafikbuller?
Svar: Nej det är desamma om det är på lika höga nivåer. Många rock och jazzmusiker har någon form av hörselskada.

11. Hur kan man minska riskerna för hörselskador på konserter eller om man spelar själv?
Svar: Stå aldrig framför högtalare, använd hörselskydd, om du använder öronproppar under t.ex en konsert dra då inte ut dem mitt i då du utsätter dig själv för en ljudchock och riskerar skador. Om du spelar själv kan du sänka ljudnivåerna och med ett band prata om ljudnivåerna tillsammans och kom överens om något