Laborationsrapport, spektrum och ljus

Hur uppkommer ljus? Varför ger olika ämnen olika spektrum? Varför uppkommer olika typer av spektrum (linje-, band- och kontinuerligt spektrum)? Vad används detta till?

Hypotes:

Jag tror att ljus uppkommer när något varmt, vilket kan vara på grund av olika anledningar, och glöder. När något glöder uppkommer därför ljus. Olika spektrum uppkommer nog eftersom ljus har olika våglängder. De våglängderna bryter på olika sätt i t.ex vatten eller tas upp av olika material på sina egna sätt vilket leder till att olika färger uppkommer. Med olika våglängder på ljus och olika spektrum tror jag att man kan skapa lasrar.  

Materiel:

Lysrör med olika sorters gaser

Glödlampa

Högspänningskälla

Stativ

Spektroskop

Färgpennor och papper

Utförande:

1. Vi använde ett spektroskop och titta på en glödlampa och lysrör. 
2. Vi rita sedan av spektrumen. 
3. Efter detta kunde vi jämför utseendet på de olika spektrumen som uppkommer i lysrör och glödlampor. 
4. Sedan kollade vi på lysrör med olika ämnen och rita av dessa spektrumen. Dessa har också olika spektrum, vår uppgift är sedan att jämföra alla spektrum och se vad som är skillnaden och kanske försöka lista ut varför.

Resultat: (det är svårt att se, zooma in) 

Slutsats: 

I min hypotes har jag skrivit både rätt och fel. Där nämner jag att man kan skapa lasrar med vetskap om spektrum. Detta stämmer inte. Jag skriver också att jag tror att  olika ämnen avger olika spektrum eftersom det har olika våglängder/frekvenser, det stämmer. Detta är pågrund av att varje ämne sin speciella uppsättning av energitillstånd. 

I uppgiften blir jag ombed att svara på frågorna. Jag har svarat på de flesta i min kommentar om hypotesen men inte den sista som handlar om varför det uppkommer olika typer av spektrum. Detta sker på grund av att    

elektronerna rör på sig på olika sätt i olika ämnen och situationer. När det för de får linjespektrumen sina linjer eftersom elektronerna hoppar mellan banor. Kontinuerligt spektrum får sin skala av färger eftersom elektronerna kan röra på sig friare.   

En felkälla är att man inte riktigt kan rita av spektrumen på så kort tid som vi hade. För att få ett så exakt resultat som möjlig måste man på något sätt fotografera av spektrumet så som många försökte gör med sina mobiler. Ett problem med mobilerna är att det kan vara svårt att få en bild på en större del av spektrumet. Då får man helt enkelt ta lite längre tid på sig ta flera bilder från olika vinklar. En annan felkälla kan vara att man stöter på att vissa glödlampor eller lysrör inte visar spektrumen lika bra genom spektroskopet och det kom vi på under lektionen. Men det kan man fixa lätt genom att testa kolla på annat lysrör eller en annan glödlampa. 

Användningsområde för olika spektrum med hjälp av spektroskop kan för att fastställa vilka ämnen som finns i olika saker. Ett exempel på detta är när man kan se vad stjärnor och andra himlakroppar i rymden genom att kolla på ljuset de avger och genom spektrum se vilka ämnen de består av. 

Argumenterande text - Självförsörjande gym

Början på en av vardagslösningarna till världens energiproblem

- Hur ska vi lösa vårt energiproblem som sker både lokalt och globalt, kanske kan vi göra något i vår vardag som hjälper?  

Världens energiproblem blir större varje dag och det är inget vi kan ända över en natt men små

steg måste man alltid ta för att nå något större. Ett exempel är att man tar tillvara på den energin

som man har till max. Ett självförsörjande gym är något som spinner vidare på den idén. Idén går ut på att man samlar ihop energin som omvandlas när vi rör på oss för att driva gymmen, för att lampor värme och annat inte behöva använda lika mycket annan producerad energi. Om man gör detta kan man spara på energin som går åt på att försörja alla gym som finns runt om i Sverige men även globalt.

En massa oanvänd energi, använd den!

Som om det inte vore nog att det går åt energi till gym och att man inte tar tillvara på den, ökar antalen gym och delen av befolkningen som gymmar också. Enligt Dn.se har antalet medlemskap på friskis och svettis, som är en ganska känd kedja som driver gym, ökat med 2,4% under året 2012 och det står för ungefär

550 000 personer. Dn.se konstaterar även att antalet gym som friskis och svettis nyöppnade ökade med 10% de året. Alla dessa gym drar mer energi men det finns även energi på alla dessa gym som man inte använder på de sätt som man skulle kunna. Om alla dessa gym använde energin till max hade man sparat mycket på den energin som vi har och som vi behöver spara på.

Pengar och ekonomin, blir det inte dyrt?

Men kostnaderna då? Blir det inte mycket med nya maskiner som kan ta upp energin? Men om man kollar långsiktigt kan man utan siffror inse att om man försörjer sitt gym med den energin som kommer när man tränar skulle man gå i vinst rätt snabbt och med ganska mycket. Alla lampor som ska drivas, värmen, duschar och andra maskiner skulle man snart inte betala för att driva utan man skulle slippa elkostnaderna och vinna så mycket på det ekonomiskt precis som miljön skulle göra miljömässigt. Dessutom skulle man även kunna tjäna pengar på den överskottsenergin som man kanske skulle få precis som man får pengar om man har solceller på sina hem. Samlar man på sig mer energi än man använder i ett hus med solceller och den energin går ut i elnätet som sedan andra människor använder får man betalt för det och samma sak skulle hända med gymmen. Man skulle gå i vinst med mycket mer.

Ekospinning, vad är det?

Det finns redan något som kallas för ekospinning i USA. Där har man spinningpass i olika rum där man suttit in motionscyklar med generatorer på dem. De generatorerna sammlar sedan upp energin som blir till. En vältränad person som cyklar på en motionscykel kan driva tre 60W glödlampor enligt, alltomvetenskap.se och detta låter inte mycket men detta är bara en person och det krävs inte så mycket från denne. Om sedan när man är ett fullsatt gym som cyklar är det en stor chans att man har el för fler lampor än man behöver och den energin kan man sedan tjäna pengar på.

Källan, halsa.se informerar även att man i USA har kommit fram till att man kan med hjälp av 20 motionscyklar med generatorer kan producera upp till 3,6 miljoner watt/år. Det är lika mycket som el till 42 hushåll i en hel månad och den elen är grön, ekologisk och där med skadar inte miljön.

Men räcker det?

Det finns även många som är skeptiska och säger att det är svårt om inte omöjligt att försörja sitt gym enbart på den energin som man kan utvinna från de att man rör sig i gymmen men vem har sagt att man ska använda enbart det som man utvinner? Man skulle också kunna kombinera det med solceller på taken eller vindsnurror. Tillsammans hade man definitivt klarat det och gymmen blir på så sätt självförsörjande även om det inte är enbart genom det som man utvinner genom att folk tränar på gymmen men tillsammans är det en stor insats som är bra för vår miljö.

Funkar det?

Det är många som säger att inte funkar men minst lika många som säger att det kanske gör det men hur vet vi om vi inte provar? Om ingen någonsin försöker kan vi inte förvänta oss att världens energiproblem ska bli bättre. För vi behöver en lösning till vårt energiproblem, något som skulle funka både lokalt och globalt. Jag är villig att testa alla små och stora möjligheter som visar sig för en bättre, mer hållbar och stabilare miljö i framtiden, är du?

Källförteckning:

Titel:	Författare	Publicerad/Senast Uppdaterad	Instutition	URL	Datum för besök
Dagensnyheter	Mats Olsson	2013.03.31/ -	DN livsstil	URL	2014.10.01
Allt om vetenskap	Okänd	2010.03.21/-	Allt om vetenskap förlags AB	URL	2014.10.01
Hälsa	Okänd	2011.04.02/-	Forma Magazines	URL	2014.10.02
NyTeknik	Göran Grimvall	2011.02.23/-	Talentum Media AB	URL	2014.10.02
Torslanda Tidningen	Henrik Edberg	2014.09.24	Torslanda Tidningen	URL	2014.10.01

*För att hitta webbsidorna klicka på länkarna under rubriken URL

Resonera kring källor:

Jag tyckte det var rätt lätt att hitta mina källor när jag väl visste vad jag skulle leta efter. Jag började leta efter hela idén som var självförsörjande gym och jag hittade en del källor som jag skulle kunna använda men det var inte nog. Så jag börja tänka i andra banor. Vad kan någon ha skrivit som jag kan använda här? Man kanske har skrivit om självförsörjning i andra sammanhang eller om hur mycket energi man kan skapa genom att cykla på en motionscykel. Om man söker på saker som liknar eller är relaterade till varandra kan man hitta mycket mer än man tror och även om man det bara är en grej på en hel sida med text som gynnar en i just de sammanhanget kan man ta den lilla delen och använda den som stöd till något man utvecklar och gör större när man skriver sin text.

Jag hade lite problem med att hitta källor på mediaarkivet och på artikelsök men jag hitta en och den står sist under rubriken källförteckning. Jag tror att den var en källa som inte direkt var kopplad till självförsörjande gym men mycket till idén om att vara självförsörjande och det gav mig inspiration och fakta jag behövde för att komma på argument. Den hjälpte mig också vidare en del när jag fastnat eftersom den gav mig ett nytt tänk. Jag började tänka större och utanför orden självförsörjande gym och letade efter ekospinning, hur mycket man kan driva genom att cykla på en motionscykel och annan information.

Datumen var en sak som störde mig. Jag inte kunde hitta ett datum som berättade när man senast uppdaterat sidan på en ända av webbsidorna. Det fanns datum för när man publicerat och det har jag skrivit upp men inga senast uppdaterade. Jag har också tänkt på att många av källorna är rätt gamla men det spelar ingen roll i detta fallet eftersom det inte har hänt något ting med den fakta jag har använt sedan den först släpptes.

Avsändaren, i detta fallet olika hemsidor, är alla antingen intresserade i detta på grund av att det har med hälsan att göra och de är sidor som skriver om folkhälsan och hur man kommer i form eller i för att de gillar att skriva om forskning kring maskiner och kroppen, vad man kan göra, mycket med biologi och teknik. Det är i underhållning syfte och i informerande syfte källorna har skrivit om just detta och det är för att de antingen inte tycker att idén är genomförbar eller tvärtom.

Men annars har jag använd källorna som står under underrubriken källförteckning och de kommer från lite olika platser. Jag tror att man kan säga att man kan lita på källorna eftersom samma information förekommer på mer än ett ställe och de är alla olika i ställning till självförsörjande gym. Vissa är emot och andra håller på idén och en del av dem har inte ens något att göra med självförsörjande gym men har hjälpt mig att skriva texten rent faktamässigt men har också varit

som ett stöd för mina argument som gör mig till en person som man kan lita på.

Jag tar ett exempel på en källa och resonerar kring den:  

Jag har hittat källan på alltomvetenskap.se och för att komma direkt till sidan klicka HÄR. Jag hitta min information under rubriken: självförsörjande gym? Källan är ganska pålitlig eftersom det är en nätverison av en stor tidning. Jag kunde inte hitta när texten senast var uppdaterad men den blev publicerad 2010.01.21 och det är rätt länge sedan men faktan jag har använd från den källan handlar om hur många lampor en människa kan driva genom att cykla på en motionscykel och det har inte ändrats sedan 2010. Texten var skriven i syfte om att spekulera kring självförsörjande gym. Skulle det fungera eller inte? Just den texten berättar hur man inte tror att det skulle gå och de håller inte på idén men det har funnit en del infromation som jag har kunnat använda.

Av: Lydia Efrem Haile 9:a

No frågor, atomer

- Beskriv ingående hur en atom är uppbyggd. Välj ut ett grundämne mellan 1-20 ur periodiska systemet och rita upp hur den ser ut. Beskriv även dess egenskaper och lite fakta om var den förekommer och om hur den ”upptäcktes”. 

Atomens uppbyggnad: 

En atom består av olika delar även om atom på grekiska betyder odelbar. I mitten finns det en atomkärna och den består av protoner och neutroner. Protoner är positivt laddade och neutroner är precis som det låter neutrala och har ingen laddning alls. 

Utanför atomkärnan finns det olika skal. De är som omloppsbanor för elektroner och det finns olika många elektroner i dessa. Precis som det finns olika många protoner och neutroner i olika ämnen. Elektroner är negativt laddade och är nödvändig för att det ska bli en balans. Om det finns färre elektroner än protoner blir atomen laddad. Om den blir positivt laddad eller negativt beror på om det finns fler protoner än elektroner eller tvärtom. Det får plats olika många elektroner i olika skal. Det första skalet kallas för K - skalet och i det får det max plats med två elektroner. Nästa skal kallas för L - skalet och i det får det max plats med 8 elektroner. Det tredje skalet kallas för M - skalet och i det får det max plats med 8 elektroner osv. I det yttersta skalet blir det sällan fullt med elektroner och de elektronerna kallas få för valenseletroner och är avgörande när det gäller elektronens egenskaper. 

Atomens historia:
Den första vetenskapsmannen som började anta att atomer var den minsta beståndsdelen i vår värld var grekiske Demokritos och han levde ca 400 år f.v.t. Han pratade om att atomer var en partikel som var odelbar och han hade en del rätt men även några fel. Man har kommit på på senare tid var atomen är uppbyggd av men att den finns, det var där han hade rätt. Det var även han som namngav partikeln, atom, eftersom det på grekiska betyder odelbar. 

Sedan tog det ca 2208 år för att någon skulle spinna vidare på Demokritos teorier. Det var Dalton som året 1808 bevisade genom att experimentera att atomen var den minsta beståndsdelen. 

Efter honom fortsatte Thomson, runt år 1997, att bygga vidare och upptäckte elektronen. Elektronen är negativ laddad och han tog då för givet att resten var positivt laddad. Enligt honom Thomson var en kärna med elektroner intryckta i den. 

Kring 1911, började Rutherford att fundera och forska över likheterna mellan atomer och solsystemet. Solsystemet kallas för makrokosmos och Rutherford upptäckte att atomerna var ett mikrokosmos. Mycket av atomer består av tomrum. Atomens kärna ska i detta fallet liknas av solen och elektronerna som små planeter. 

Bohr fortsatte att experimentera på det Rutherford hade gjort, 1913. Han började prata om skal och hur elektronerna cirkulerade kring atomkärnan precis som planeterna kring solen och gav Rutherfords tankar en modell. 

Tillsist har vi Chadwick han upptäckte elektronen, omkring 1932. Neutronen var svår att hitta och det tog lång tid eftersom den är neutral och inte har någon laddning. Som man kan förstå har det tagit lång tid att upptäcka atomen och sedan säkerställa lite mer i detalj vad den består av. Man började forska tidigt och 400 f.v.t upptäckte man atomen och än idag försöker man hitta information om den som man saknar. 

Den informationen vi har om atomen idag säger att den ser ut lite som så här (exempel på natrium):  
                                                                                                 

          

           

Exemplet på bilden visar atomen som är grundämnet natrium. Natrium är en atom som har 11 protoner och elektroner. Den är en alkalimetall vilket betyder att den har en valenselektron. Alla alkalimetaller är med i den första gruppen i det periodiska systemet och har alla en valenselektron var. Natrium renframställdes för första gången 1807 och det var Humphry Davy som gjorde det men annars har natrium alltid varit känt för människa i formen natriumklorid (salt). Natrium förekommer i jordskorpan och är det 6:e vanligaste ämnen där. Det förekommer även i havet som natriumklorid. 

- I periodiska systemet finns grupper där grundämnen har gemensamma egenskaper. Ex. grundämnen i grupp 1 kallas alkalimetaller. Vilka egenskaper har dessa?

Alkalimetaller - Grupp 1, egenskaper: 

Alla alkalimetaller förutom cesium har i fast form en glänsande silver färg (cesium har en guldgul färg) precis som många andra metaller och de är väldigt lätta, de lättaste av alla metaller. Litium är även de lättaste fasta grundämnet. De har en väldigt låg smältpunkt, exempel natrium 97, 72 °C, och är så mjuka att man kan skära i dem med smörkniv. Man kan inte hitta alkalimetaller i ren form ute i naturen eftersom de reagerar väldigt lätt med vatten och syre. Man kan dock hitta dem som kemiska föreningar men andra ämnen och det är därför man förvarar alkalimetallerna i fotogen så att de inte reagerar med syret i luften. Natrium och kalium (i kemiska föreningar) är väldigt vanliga och är livsviktiga för allt levande. De finns i jordskorpan men behövs även för att nervsignaler ska skickas i våra kroppar. Natrium finns även i havet och i vatten i stora mängder. Alkalimetallen francium är däremot väldigt ovanlig och radioaktiv. Det finns bara 15 gram francium på jorden vid varje givet tillfälle eftersom ämnet väldigt lätt och snabbt sönderfaller till lättare grundämnen. 

- Förklara hur periodiska systemet är uppbyggt. Vad menas med grupp? Vad menas med period? 

Periodiska Systemet: 

De periodiska systemet är en tabell där man ordnar alla grundämnen som man upptäckt. Idag finns det 118 kända grundämnen och man har kompletterat under åren. Det var ryska Dmitrij Ivanovitj Mendeljev som skapade systemet där han ordnade grundämnena efter deras; egenskaper, atommassan. Periodiska Systemet är uppdelat i perioder och grupper. 

Grupper och perioder

Det finns 18 grupper och det är de lodräta raderna. Alla ämnen i samma grupp har liknande egenskaper. Till  exempel, alkalimetallerna. De är den första gruppen och i den ingår; Helium, Litium, Natrium, Kalium, Rubidium, Cesium och Francium. Alla de metallerna har liknade egenskaper. 

Det finns 7 perioder och det är de vågräta raderna. I varje period har ämnet till höger en mer proton och därför större atommassa. Alla atomer är neutrala och därför stiger även antalet elektroner. Alla element i den första perioden har bara elektroner i det första skalet, K - skalet. I den andra perioden har alla element ett fullt K - skal och elektroner i L - skalet ökar successivt på från vänster till höger. 

     

Fysiker och Kemister under 1800 talet

Chadwick: 

James Chadwick var en brittisk kärnfysiker och det var även han som upptäckte neutronen. Han färdigställde den danske kärnfysikern Nilsen Bohurs modell genom att lägga till neutronen. Neutronen som är den delen av atomer som inte är laddad och tog därför lång tid att hitta. James Chadwick levde mellan 1891 - 1974  och fick nobelpriset i fysik för sina upptäckter kring neutronen och atomer 1935, när han var 39 år gammal. James Chadwick hjälpte sedan till med att konstruera atombomben i USA med hjälp av sin forskning. Atombomben släpptes sedan ner i Hiroshima sommaren 1945 och fick förödande konsekvenser. 

Dalton:

John Dalton var en brittisk kemist och fysiker som levde mellan 1766 - 1844. Han var grundaren till den moderna atomteorin. Redan som 12 åring började han undervisa andra på skolor och fortsatte göra det genom livet. John Dalton spann vidare på den grekiske filosofen Demokritos tankar om att atomen var den minsta beståndsdelen. Han upptäckte även att kol var ett grundämne 1803, när han var 41 år gammal, men det publicerades först 1807. Han är också skapare av Daltons lag. 

NO, datorer

För att se Ibtisams och min redovisning om datorer klicka HÄR. Videon som vi spelade upp under redovisningen hittar du HÄR. 

Roboten, med Ibtisam!

Lektion: 1
Vad gjorde vi? Vi började bygga på vår robot och de första smådelarna är på plats men den är inte helt klar.

 

Lektion: 2

Vad gjorde vi? Vi fortsatte bygga på vår robot och vi blev klara. Vi har inte börjat med utmaningarna men nästa gång kan vi göra det.

Lektion: 3 

Vad gjorde vi? Denna gången utförde vi vår första utmaning 

Utmaning: Utmaningen var att köra en rak sträcka, 121 cm. I slutat av sträckan fanns det en liten lego - gubbe som man inte fick välta eller passera. 

Hur gick det? Det tog 3 försök och tillsist lyckades vi och det jättebra. Eftersom programmet bara kan räkan rotationer var vi tvungna att räkna ut hur lång en rotation är. Efter det räknade vi ut hur många rotationer det behövdes för att roboten ska åka 121 cm, utan att väta den lilla gubben i slutat av sträckan. 

  HÄR hittar du filmen! 

Lektion: 4 

Vad gjorde vi? Vi jobbade med vår andra utmaning

Utmaning:Utmaningen var att köra i en kvadrat och sedan i en cirkel. Kvadratens sida var 61 cm och Cirkelns diameter 94 cm. 

Hur gick det?  Det gick bra och efter ett få tal försök lyckades vi programmera roboten till att göra det vi ville. Först var vi tvungna att räkna ut hur många rotationer det skulle ta för roboten att köra 61 cm (en sida av kvadraten) Sedan lopade vi det antalet 4 gånger. Efter det räknade vi ut hur många rotationer det skulle ta för att köra i en cirkel med omkretsen 94 cm. Även om man räknar ut hur många rotationer grader osv måste man testa sig fram för att nå det exakta. 

HÄR hittar du filmen

No - kikare, laborationsrapport

Laborationsrapport - Tillverkning av kikare 

Inledning: En kikare är ett optiskt instrument som används för att se saker på långt avstånd. Genom att använda en kikare kan man få en större bild av saker. Bild blir då större än den bild man får om man tittar med blotta ögat. Det finns olika sorters kikare som används i olika sammanhang. Astronomiska kikare och terrester kikare. De astronomiska kikarna används för att se föremål upp i rymden och terrester kikare används för att betrakta föremål på jordytan. Skillnaden är då att man inte använder prismor i astronomiska kikare eftersom man inte behöver vända bilden rätt. I terrester kikare måste man dock vända på bilden för att man annars får en bild på fel håll. Inom dessa två områdena finns det även flera olika designer. Keplerkikare, teaterkikare och spegelkikare/teleskop är flera olika designer med olika linser och alla är terrester kikare.

Syfte: Det finns många olika syften till laborationen. Ett är man skulle lära sig bygga en kikare och förstå sig på hur den är uppbyggd. Ett annat syfte är att man skulle lära sig planera en egen laboration och ett tredje är att man ska lära sig mer om linser, hur de fungerar och vilka olika sorter det finns. 

Hypotes: Det tog rätt lång tid för oss att lista ut hur vi skulle bygga upp kikaren och vilka olika delar som behövdes. Först trodde vi att vi skulle behöva många fler material (prisman, prismabord, fler muffar, fler linser) men efter ett tag insåg vi att det inte var så komplicerat och invecklat som vi trott. Då började plocka bort olika material och instrument och tillsits lyckades vi bygga kikaren. 

Material 

(Ett objektiv: skapar en bild) lins +30 

(Ett okular: linsen närmast ögat) lins -15

Optisk bänk 

2 muffar

Utförande 

1) Ta fram allt material 

2) Placera de två muffarna på 0 och 30 på den optiska bänken 

3) Fäst lins -15 i muffen på 0 på den optiska bänken och lins +30 i muffen på 15 på den optiska bänken. 

4) Nu är du klar och kan använda din kikare

             

Resultat                                                          

Efter många försök med olika material och instrument fick vi fram vårt resultat. Vi kollade på saker ut genom fönstret och inne i rummet och fick en förstorad av föremål på långt håll. Vi upptäckte även att man kan man zooma in och ut om man flyttar på en av linserna men inte för långt, om man gör det blir bilden ofokuserad. 

Slutsats 

Vi fick fram det resultat vi sökt, en förstorad bild av föremål på långt håll och det fick vi eftersom vi använt oss av olika linser som tillsammans bildar ett lins-system. En objektiv lins och en okular lins. Okularet är den linsen som är närmast ögat och det man kollar igenom. Det är en negativ (konkav) -15 lins. Objektiv linsen är den linsen som skapar en bild och är längst bort från ögat. Det är en positiv (konvex) +30 lins. Tillsammans bildar de två linserna ett system som bildar en förstorad bild. 

No - kikare, planering

Planering - bygg en kikare 

Inledning: En kikare är ett optiskt instrument som används för att se saker på långt avstånd. Genom att använda en kikare kan man få en större bild av saker än den bild man får om man tittar med blotta ögat. Det finns olika sorters kikare som används i olika sammanhang. Astronomiska kikare och terrester kikare. De astronomiska kikarna används för att se föremål upp i rymden och terrester kikare används för att betrakta föremål på jordytan.

Material:   
(Ett objektiv: skapar en bild) lins +30 
(Ett okular: linsen närmast ögat) lins - 15
Optisk bänk 
2 muffar

Gör så här:
1) Ta fram allt material 
2) Placera de två muffarna på 0 och 30 på den optiska bänken 
3) Fäst lins -15 i muffen på 0 på den optiska bänken och lins +30 i muffen på 15 på den optiska bänken. 
4) Nu är du klar och kan använda din kikare 

Källor: 

Fakta källor: http://www.ne.se/lang/kikare och http://sv.wikipedia.org/wiki/Kikare
Bild källor: http://openclipart.org

Text om hjärtinfarkt

Vad är en hjärtinfarkt? Symtom? Risker? 

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsoraken i Sverige men vad är hjärtinfarkt? Jo, hjärtinfarkt är en en sjukdom som drabbar hjärtat och man får en hjärtinfarkt när hjärtmuskeln inte får tillräckligt med blod. Även om hjärtat pumpar ut blod behöver muskeln också blod för att fungera. Detta sker ofta eftersom man har för höga blodfetter och då får man en blodpropp som förhindrar blodet att nå hjärtat. När blodet inte kommer fram till hjärtat stoppar det transporten av näring, syre till hjärtat och koldioxiden och avfallsämnena tar sig inte därifrån. När detta händer börjar cellerna i den delen av hjärtat dö och hjärtat slutar fungera. Hjärtinfarkten drabbar ofta gammla och inte unga. Vanliga symtom är att man känner bröstsmärtor som kan strålar ut i armarna och en känsla av obehag som kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna. Det är inte heller helt ovanligt med illamående, andnöd, kallsvett och rädsla och ångest. Risken för en hjärtinfarkt är ökar även om man röker, stressar mycket, har högt blodtryck och blodfetter. Om man har diabetes eller motionerar väldigt sällan och har dåliga oregelbundna matvanor. 

Behandling? 

Kan man behandla en hjärtinfarkt och hur? En viktig sak är att man om man är en patient med misstänkt akut hjärtinfarkt tar sig in till ett sjukhus för att få speciell behandling på speciella avdelningarn. Man brukar ofta får någon sorts blodproppslösande behandling för att förhindra att det blidas blodproppar. På så sett får man ingen hjärtinfarkt. 

Förebyggande? 

Förebygga en hjärtinfarkt, är det möjligt? Ja, det är delvis möjligt att påverka risken. Precis som med många andra sjukdomar kan man förrebygga eller minska risken för att få en hjärtinfarkt. Ålden är en faktor till att många får hjärtinfarkt och det är en av faktorerna man inte kan påverka. Ju äldre man är ju större är risken för att drabbas men det är inte den ända faktorn.  Det gör man genom att hålla sig borta från en del saker och ta sig till andra. Några exempel på en del orsaker som leder till hjärtinfarkt är: tobak och rökning. Högt blodtryck och höga blodfetter. Diabetes, ogynsamma kostvanor och att motionera sällan är inte särskilt bra.

Anorexia & Bulimi

Om ni vill hitta mitt arbete om anorexi och bulim klicka HÄR! :D

Förbränning av kol i syrgas 

Lydia Efrem 27. 08. 2013

Laborationsrapport

Hypotes: Det första jag tänkte på var gaserna i metanserien men det fanns inget väte med i experimentet. Då tänkte jag om och gissa att det skulle kunna bli koldioxid för att vi använde både kol och syre CO2. 

Material och Kemikalier: E - kolv, urglas, värmeljus, tändstickor, indikator, kolbit och syrgas.   

Riskanalys: Ingen av de ämnena vi använde var farliga förutom elden som blir när man tänder ljuset den är ju farlig. 

Utförande: 

1. Vi fyllde E - kolven med syrgas och satte på korken.
2. Vi tände värmeljuset och höll kolbiten i lågan tills de ögonblick de börja glöda.
3. När den börjat glöda öppna vi korken och förde ner kolbiten i  E - kolven och satte på locket igen snabbt. 
4. När kolbiten slutat glöda tog vi upp den och hällde i ca, 1 - 1,5 cm med vatten stängde E - kolven och skaka (gasen som bildades är som många andra gaser lösliga i vatten). 
5. Efter det tillsatte vi några droppar av indikatorn (BTB) i vattnet.  

Resultat: Nu när vi var klara var det som varit syrgas blivit en en annan gas och sedan bytt form till flytande. Denna vätskan är sur. 

Slutsats: Om man förbränner kol i syrgas blir det en ny och sur gas. Den nya gasen kallas för koldioxid. Koldioxid är tung och det är en gas som inte reagerar lätt med andra ämnen. Koldioxid är en väldigt vanlig gas och luktar inget. 

Källförteckning: (BILDEN) https://se.vwr.com/app/Header?tmpl=/microbiology/erlenmeyer_flasks_hgp.htm (SLUTSATSEN) http://sv.wikipedia.org/wiki/Koldioxid