Pälsen, novell - skrivuppgift

När det senaste modet började säljas i butiker, försvann då vårt mod och vi slutade bestämma själva?

Kläder kan spela en jättestor roll i hur vi uttrycker oss och hur vi bemöter en människa. Vad vi har på oss kan vara något som kan göra en positiv men också en negativ påverkan på oss. Det kan beröra vår vardag på många sätt men borde det? 

Jag tror att vi har en rätt men också en rädsla för att uttrycka oss i hur vi är klädda. När jag tänkte till insåg att allt jag har i min garderob kan på något sätt kopplas till vad alla andra har på sig, till ”de senaste modet” och vad andra tycker att man bör har på sig. Om jag går ut på stan och kollar på hur folk klär sig har alla där på sig kläder som på något sätt liknar varandra. När försvann vårt mod att uttrycka oss i hur vi klär oss? Ofta glömmer bort att titta på vad vi vill ha på oss eller vad vi känner oss bekväma i och anpassar oss till vad butiker säljer eller vad kompisar har på sig, det senast modet. 

Texten, pälsen är upp spelad i en tid där vad man har i plånboken bestämmer vad man ska ha på sig och om man har t.ex en päls då symboliserade det att man hade pengar, man hade makt och man hade högre status. Hur kommer det sig då att i den tiden vi som lever på 2000 - talet, då vi kan bestämma vad vi ska ha på oss och kläder inte är särskilt dyra, fortfarande låter andra bestämma vad vi ska ha på oss? Är det bara för att vi är mesar inte vågar? 

Många av oss vågar inte, men så finns det fortfarande de få som har kvar modet, att gå mot strömmen och har på sig vad de själva valt. Men hur bemöter vi de människorna? För att nu vill jag att alla kollar på sig själva och är helt ärliga. När var det senaste gången jag kollade på någon och sa ”kolla på honom, han har…” eller ”kolla på henne, hur kan hon ens tänka tanken…”. För ofta, ha? Jag tror att vi dömmer de som gör rätt när vi själva gör fel.

Jag vet inte hur vi tänker egentligen. Vi tror att vi är så snygga och ibland även att vi är annorlunda och sticker ut, fast när man tänker på det ser vi likadana ut. Killar ska klä sig si och tjejer så, gamla på ett sätt och unga på ett annat. Hur kan det vara så att i vår tid, där människor strävar och jobbar mot att man ska ha lika rättigheter, vem man än är, att vi ser likadana ut?