Språk i språket, uppsatskrivning svenska

Många anser att språket påverkar oss och är en del av vår identitet. Jag kan se hur det stämmer. Det finns skillnader mellan hur vi använder vår språk och det är ofta en del som får andra att se oss på ett som olika individer. Skillnaderna kan finnas i våra dialekter och hur man använder sig av härskartekniker, fult språk och svordomar. Andra ser skillnaderna i hur män och kvinnor talar, vad egentligen skillnaderna i kvinnligt och manligt språk är.

Kroppsspråk

Använder du ditt kroppsspråk? Ja, alla gör det. Även om vi inte tänker på det använder vi vår språk för att förtydliga vad vi säger. Kroppsspråket är ett exempel på hur vårt språk kan påverka andra i vår omgivning och det kan visa vilka vi är. Man märker ofta att vi använder oss av vårt kroppsspråk när vi visar starka känslor. Om vi är arga kan det hända att vi slår i ett bord eller något annat som finns i närheten. 

Dialekter och Sociolekter 

I Sverige är vårt nationalspråk svenska men vårat? språk låter inte likadant överallt. Det kan vara både  dialekter och sociolekter som gör att det låter lite annorlunda när vi pratar. 

En dialekt återfinns sig inom ett geografiskt område. Man känner igen den på intonationen eller språkmelodin och man kan lista ut var andra kommer ifrån. Nu har de flesta av dem jämnats ut och det beror på att vi flyttar runt väldigt mycket och tar med oss vår dialekt och blandar dem med andra. De finns så många att man inte kan räkna dem och säga exakt hur många som finns men det finns 6 dialektområden. De kallas sydsvenska mål, götamål, sveamål, gotländska mål, norrländska mål och östsvenska mål. 

En sociolekt är som en social dialekt. Man använder sig av olika sociolekter på olika ställen.  Om man är med kompisarna pratar man på ett sätt men man använder inte samma språk när man i skolan och pratar med sina lärare. Man använder olika sociolekter för att det inte ska bli något missförstånd. Om man använder samma termer på fotbollsplanen som man gör i skolan blir det lätt ett missförstånd. Ett exempel på ett hur vi ungdomar använder vgd eller btw (som betyder vad gör du och by the way) eller olika sorters smileysar :D, XD

Härskartekniker, Svordomar och fult språk.

Jag har berättat om hur vi använder vår språk men inte om hur vi kan missbruka det. 

Alla de gånger man blivit ledsna, arga eller besvikna, kanske ramlat, kan det ha hänt att man har börjat svära. Människor har svurit i alla århundraden men alla svär inte lika mycket. Vissa svär väldigt ofta och andra nästan aldrig. Det har i alla fall aldrig varit något vi har accepterat i vårt samhälle. Många av de svordomar som användes för hundra år sedan använder vi oss inte av idag. De har bleknat och folk tar inte lika illa upp om man använder dem idag som om man gjorde det då. Svordomar och fult språk förändras hela tiden liksom andra saker i vårt språk. Svordomar har ofta kommit från religion men kan också vara könsord och när man pratar om piss och bajs osv. 

Det finns också andra sätt att missbruka vårt språk. Man kan använda språket för att mobba eller utesluta andra. Då kallas det att vi använder härskartekniker. Man får makt över andra genom språket. Alla har nog använt sig av dem någon gång utan att  använda dem i mobbnings syfte och de flesta har också varit med om att andra har använt dem mot en. Det finns olika metoder och jag tänker ta upp fyra av dem. 

Komplimangsmetoden: Man är positiv och använder komplimanger för att få igenom sin vilja. 

Ett exempel är: Du som är snabb kan du lämna mina böcker på biblioteket.

Sterotypmodellen: Man blir bestraffade och negativt behandlad om man gör något utöver det vanliga.

Självförvållande härskarteknik: Man är osäker och låter andra ge en sympati och får dem sedan att göra vad man vill att de ska göra. 

Uteslutningsmetoden: Du blir inte sedd i ett samtal eller en debatt, eller när t.ex ditt tal på bröllopet ”glöms bort”.

Manligt och kvinnligt

Det finns folk som säger att män och kvinnor som pratar samma språk kan låta som om det kommer från olika planeter. Forskare har forskat om detta och det har kommit fram till att:

Kvinnor pratar mer relationsinriktat och om hur folk är och ser ut. Forskning visar också att kvinnor pratar mer i hemmet och med släkt och vänner. 

Män däremot pratar mer prestationsinriktat och om saker än personer. De pratar också mer och oftare i offentliga sammanhang, t.ex på möten och föreläsningar. 

MEN... allt beror på hur man är som person. Detta gäller inte alla. Kvinnor kan prata om saker och prestationsinriktat eller på offentliga sammanhang och vissa män kanske pratar mer  relationsinriktat. Jag tycker inte att man ska dela in folk i män och kvinnor eller olika kategorier utan att man pratar om individer och att alla är olika och ska bli respekterade för vem de är. 

Avslutningsvis vill jag skriva att jag har sagt hur språket påverkar oss och andra och visar vilka vi är som individer och jag står fast vi det. Jag har sagt att kroppspråket visar vilka vi är och dialekterna vart vi kommer ifrån. Sociolekterna visar vårt intresse och allt varierar från person till person.