tisdag 16 oktober 2012

Klassiker

Tredje sammanfattningen  sid 15 - 19

Gulliver förstod att han inte kunde ta sig loss när de små människorna som han kallade lilleputtarna skickade iväg de små pilarna varje gång han försökte så han bestämde sig för att vänta tills mörkret lagt sig och folket sov när han skulle försöka och där med stannade striden upp. Han rörde inte så mycket som ett finger tills mörkret lagt sig. Det var då han skulle försöka sätta sin plan i verket. När lilleputtarna märkte att Gulliver inte var så fientlig av sig lät de honom vara i fred. Men även om de inte rörde honom fysiskt och lät honom vara på så sätt så växte den allmänna befolkningen och blev större och större. Sedan hörde han yxhugg och hammarslag intill sig och märkte att de försöket bygga någon form av byggnad eller ett minimalt torn om man vill kallade det de, för att det var bara upp till huvudet på honom. När tornet äntligen var färdigt efter en timmes slitande och på taket stod en liten lilleplutt. Han höll ett långt tal och man förstod att han var någon väldigt viktig person i och med hans hållning. Gulliver lyssnade men han förstod ingeting  och innan han började tal sa han tre gånger   


- Longro dekul san!


Efter det sprang det fram 50 - 60 man och lossade de bultar som höll hans huvud till marken. Nu kunde Gulliver vrida lite på huvudet och se den lille mannen som stod på taket. Mannen som höll talet hade en mantel som bars upp av två andra män som inte var längre än mina långfingrar. När mannen slutat prata sa Gulliver ett par ord på engelska, som den lilla mannen inte heller förstod, men Gulliver gjorde det ändå för att visa att han inte ville något illa. Gulliver som nu inte hade ätit på länge börja bli hungrig försökte visa det genom att gapa och peka på sin mun och mage han låtsades också att tugga och svälja. Mannen nickade och förstod Gullivers tecken. Han klev ner och de satte upp små stegs mot hans kropp och många av de små klättrade upp med far, som var väldigt små. De gick fram till hans haka och tömde dem i hans öppna gap. Allt smakade jättegott. Alla de små var väldigt häpna över Gullivers aptit. När han hade fått rätt mycket mat och inte var så hungrig längre bad han om något att dricka och de kom fram med 2 tunnor med vin. Man slog ut bottnarna och lät honom dricka han tömde båda tunnorna och vinet smakade gott och det var sött. De små människorna som blev ännu gladare när det såg hur mycket han drack dansade runt och ropade om och om igen:


- Aekina degul! 

- Aekina degul!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar