fredag 19 oktober 2012

Klassiker

Fjärde sammanfattningen sid: 20 - 22

De små människorna bad Gulliver att skicka ner vin tunnorna som han hade upp hos sig själv och samtidigt  varnade de, de som stod närmast så att de inte skulle bli krossade utav dem. När han väl hade satt ner de två tunnorna stod de och jublade åt honom. 

- Aekina degul!

De var så lyckliga och nu hade de fattat mod nog att klättra upp på Gulliver igen. Gulliver som inte tyckte det var särskilt roligt hade lusten att krossa dem till marken men han behärskade sig genom att tänka på de smärtsamma pilarna, att han var bunden till gästfrihetens lagar och att han hade lovat dem. Även om de inte förstod honom. 


Efter en stund kom det ett kejsare bud till Gulliver och de läste upp ett bud från honom och ännu en gång förstod Gulliver ingeting. Han svarade med ett par ord på engelska som ingen annan förstod. Han gjorde det en, en gång för att vissa sin värdighet och att han inte ville vara ett hot. Efter det pekade den lille mannen åt ett håll och förklarade att Gulliver skulle föras dit. Han bad dem att lossa på repen men mannen skakade på sitt huvud. Han förklarade att Gulliver skulle föras bort som fånge men att han inte skulle sakna mat eller vatten, att han skulle behandlas väl. Strax efter det att han fått en förklaring hörde han fröjderop.

- Peblom selam!

De små människorna som verkade glada smorde hans händer och ansikte med en salva som gjorde så att alla hans sår läkte. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar